Mamma till ett sjukt barn

Mamma till ett sjukt barn

Plötsligt förändras tillvaron

PANG! så förändras livet, ett av våra fyra fina, friska och välmående barn får tre livslånga sjukdomar inom loppet av en månad. Hur hanterar vi detta? Hur ska vi orka? Hur ska HAN orka? Hur ska alla syskon påverkas? Hur ska allt lösas praktiskt? Frågorna är så många, så många... och svaren kommer nog växa fram här på bloggen, allteftersom... hoppas och tror jag...

Som på nålar...

Tiden efter diagnosen...Skapad av Mamma tis, oktober 04, 2011 10:53:14

Sitter som på nålar... idag ska Dr Karin ringa. Transplantationsteamet ska ha haft möte. Både vill och inte vill.

Jag har hamnat i att jag misströstar, undrar och blir osäker på om han verkligen kommer bli frisk, om det här hemska kommer att botas och försvinna. Jag tror att det beror på att ingen har sagt det på så länge, väntar och väntar och BEHÖVER att Dr Karin bekräftar det, och de i USA. Jag måste TRO, tro att allt blir bra bara vi klarar av det här hemska året. Är så trött och ledsen, ibland slår det mig att - herregud, det har ju inte ens börjat!! Då blir jag ännu tröttare... Jag ser oxå på Micke, han är så trött och slut, det är svårt att orka hålla nivåer på allt.

När vi har fått beskedet av Dr Karin nu och förhoppningsvis en tid för transplantationen, så måste vi prata med V igen. Måste berätta vad vi ska göra. MEN vi tänker undvika att prata om hur lång tid det handlar om. Jag tror att det bara blir såå tungt för honom. För ett barn är det ju en ännu längre evighet än för oss. Frågar han, så måste vi väl säga, men inte i första läget.

Måste berätta om i fredags! Micke och Micke (min och Victorias) hade överraskat oss med biljetter till premiären av Carola på Tyrol. Det kändes konstigt att gå ut på en sådan helkväll, men när jag väl hade piffat (vilket var väldigt svårt, som att försöka piffa ett lik ungefär :-)), så kändes det faktiskt väldigt upplyftande och roligt! Det var vi och en hel drös av kändisar!! Plötsligt kom en stor, reslig man med myndig stämma "har vi någon Micke och Mia här?", första reaktionen var att inte ge oss till känna :-); men det gjorde vi såklart! Då visade det sig att det var självaste producenten som kom med en flaska champagne med hälsning från fam Herrström. Det är Pias fina vän, som jag vet följer min blogg. TACK TACK TACK Malin och Pia, det gjorde verkligen kvällen ännu finare!!! SÅ himla himla omtänksamt och varmt!!! Tårarna rann och jag blev så rörd och lycklig! Att jag har så fina vänner! Ofattbart!

All omtänksamhet är överväldigande, som jag har skrivit tidigare. Och att den håller i sig! Det börjar bli länge nu... jag är så glad för alla som orkar fråga, orkar bry sig om. Det är flera vänner som är lärare som oxå hört av sig att de kan hjälpa V med att läsa sedan. Så gulligt, TACK!

Nu får jag fortsätta sitta på nålar tills hon ringer... jag återkommer.