Mamma till ett sjukt barn

Mamma till ett sjukt barn

Plötsligt förändras tillvaron

PANG! så förändras livet, ett av våra fyra fina, friska och välmående barn får tre livslånga sjukdomar inom loppet av en månad. Hur hanterar vi detta? Hur ska vi orka? Hur ska HAN orka? Hur ska alla syskon påverkas? Hur ska allt lösas praktiskt? Frågorna är så många, så många... och svaren kommer nog växa fram här på bloggen, allteftersom... hoppas och tror jag...

Cup

Vanliga livet... efterSkapad av Maria Hägerlid mån, maj 02, 2016 09:08:35
I helgen var W på innebandycup i Mora. Det fungerade så himla bra och jag är så glad. Han var så duktig och ansvarstagande, tog sina tabletter och extra när han behövde. Det kändes så otroligt skönt att det fungerar så väl. Han blev dessutom "matchens lirare" i tre matcher, så det var en stolt mamma och pappa som tog emot honom här hemma igår kväll. Jag är imponerad, han är en sådan kämpe.

Dock var det lite dramatik här i torsdags, innan han åkte.. jag upptäckte att hans nya medicin var slut! Så oerhört klantigt av mig. Var så säker på att det fanns en oöppnad burk, men så var INTE fallet. Apotekets kundtjänst var fantastiska och hjälpte mig att söka medicinen över hela landet. Vi hittade en burk i Oskarshamn... Men, efter mycket vånda så bestämde vi att han fick gå på den gamla medicinen över helgen, och det gick ju bra. Puh! Det kommer inte att upprepas! Medicinen är väldigt ovanlig och dessutom har vi ju särskilt tillstånd/beslut på att vi får den gratis trots att den inte ingår i de godkända läkemedlen, detta sammantaget gör det mer komplicerat... Såå slarvigt av mig, men det är så himla mycket att tänka på... försvarar jag mig... Vi var dock mycket väl förberedda om något skulle komma. En av mina allra bästa vänner befann sig en halvtimme från Mora, beredd att åka om något skulle hända. Micke höll sig nykter på valborgsmässoafton, ifall det skulle behövas. Det var så länge sedan (1,5 år) senaste krisen och han har varit lite krasslig från och till. Vid så hög fysisk ansträngning och OM det är någon liten infektion etc så ökar ju risken. Plus att jag blir nojig när jag inte är i närheten och kan känna av tillstånd...

På onsdag är det dags för ett besök hos lungläkaren igen. Det ska bli spännande att se hur läget är nu. De har dock inte gett några stora förhoppningar att det ska förbättras inom överskådlig tid och han har dessutom slarvat lite med medicinen.. det är något vi ser direkt på hans kondition och förmåga att springa på fotbollsplanen. Måste bli bättre på att ta den också!

Nu väntar en kort vecka med efterlängtad sol och värme, därefter en långhelg på landet. Ska bli heeeelt underbart!!!